Programmet hanterar olika beståndsdelar som bearbetas av användaren och som kopplas samman med varandra. Beståndsdelarna utgörs av personer, relationer, olika slags notiser, orter, källor och kartor. Allt presenteras i olika former av översikter där bearbetningen görs.
- Personer kan kopplas samman via relationer och fadderskap. Alla personer kan visas som centrumperson i en Familjeöversikt. Det finns många begrepp som beskriver en persons relation till andra personer. Utgår du från en Centrumperson så kan den ha föräldrar som kan vara biologiska-, adoptiv- eller fosterföräldrar. Personen kan ha en eller flera partners. Den kan ha biologiska barn men också adoptiv- och fosterbarn. Den kan också ha faddrar och själv vara fadder till andra barn.
- Relationer kopplar samman personer. Relationen kan avse gifte, sambo, särbo m. m.
- Faddrar och fadderbarn är personer som kopplas samman med andra personer.
- Familjeöversikten visar en person i centrum, kallad Centrumperson, som är relaterad till föräldrar, deras föräldrar, partners och barn. De ingår i ett släktträd. Du kan arbeta i och se flera familjeöversikter samtidigt och koppla ihop personer med drag och släpp som partner, som fadder till centrumpersonen, som fosterbarn eller adoptivbarn m.m. De kan avse samma släktträd men med olika personer i centrum. De kan också avse helt olika släkter. Har personen adoptiv- och fosterföräldrar så kan man bläddra mellan dem. Har personen adoptiv- och fosterbarn så syns de i listan över barn.
- Personöversikten innehåller alla uppgifter du har registrerat om en person. Bland annat som notiser i personens levnadsbeskrivning. Där kan också samlas länkar till arbetsmaterial för att även ha sådant material lätt tillgängligt. Föräldrar, adoptiv- och fosterföräldrar visas också, liksom partners och barn, adoptiv- och fosterbarn. Här visas också vilka som är personens faddrar och vilka personen själv har varit fadder till.
- Relationsöversikt – Visar ett par och deras barn. I deras relationshistoria finns notiser om de var gifta, särbo eller sambo osv.
- Släktöversikt är en dynamisk, timglasformad översikt som visar upp till fyra generationer bakåt och fyra generationer framåt. Det ger en bra översikt över personerna i släkten.
- Antavla och Stamtavla bygger du utifrån en centrumperson i familjeöversikten. Båda kan inte finnas samtidigt i fönstergruppen. De är statiska vilket gör att lägger du till personer i släktträdet som borde synas i antavlan eller stamtavlan så måste de byggas om för att synas där.
- Söklista innehåller ett antal personer som kan sökas fram med en detaljerad sökning.
- Karta innehåller en karta över Sveriges län, kommuner och församlingar inom varje län. Strukturen finns i Ortsträdet. Du kan bygga vidare i strukturen, införa bilder och andra kartor. Du kan visa hur en person flyttade runt i sitt liv om du använder notiser och kopplar dem till ortsträdet.
- Fönstergrupp – en fönstergrupp kan bestå av Familjeöversikt, Personöversikt, Relationsöversikt, Släktöversikt, Antavla/Stamtavla, Karta och Söklista. Man kan arbeta i flera fönstergrupper samtidigt.
De flesta översikterna är synkroniserade med varandra om de ingår i samma fönstergrupp. Byter du centrumperson i familjeöversikten så blir personöversiktens innehåll utbytt mot den markerade personens och i Släktöversikten blir personen aktiv och vice versa. Finns en stamtavla, antavla eller en söklista som personen finns med i så markeras personen också där. Synkronisering sker mellan de fönster som är öppna.
Relationsöversikten avser inte en person utan en relation och hanteras lite annorlunda när det gäller synkronisering.
Notiser är en av de viktigare beståndsdelarna i Disgen för att kunna berätta personens historia. De återfinns i Levnadsbeskrivningen och i Relationshistorien.
- Notiser kan vara av flera olika typer. Händelse-, relations-, text-, bild- och multimedianotiser beskriver personens levnad och relation till andra personer. Händelse- och relationsnotiser kopplas till orter och källor.
- Orter finns i en struktur som kallas för ortsträd. Det finns när du börjar använda Disgen och innehåller som grund Sveriges län, kommuner och församlingar inom varje län. Du kan själv bygga vidare i trädet med underliggande orter, byar och gårdar.
- Källor innehåller en påbörjad struktur som kallas för källträdet. Du får själv bygga vidare på det. Källhänvisningar som avser kyrkböcker du läst på nätet, hos ex. vis Arkiv Digital, kan du skapa en koppling till så att det blir enkelt att ta sig tillbaka till den aktuella sidan om du har kvar ditt abonnemang.
Fördelen med att använda strukturerade orter och källor är att utskrifter från programmet får ett enhetligt register över orter och enhetliga källor. Du får enhetlig stavning och överskådliga uppgifter i källor.
Korrigeringar av uppgifter i orter och källor uppdateras automatiskt med de beståndsdelar i programmet som de kopplats samman med t.ex. personer och händelser. Du ändrar på ett ställe och ändringen träder i kraft överallt dit den kopplats. När en ort eller källa en gång registrerats är den sedan direkt valbar.
Det går att skriva in orter och källor direkt i de fält som finns men då sker ingen koppling till orter eller källor. Detta är inget vi rekommenderar. När du importerat uppgifter från ett annat släktforskningsprogram kopplas inte ort och källor men de syns som text i fältet för källa och ort.
Grundläggande funktioner
Disgen är ett program som växer med dig och dina behov. Nedan finns de funktioner som används mest.
- Lägg till ny person Generell funktion för att lägga upp en ny person oavsett om det är föräldrar, partner, barn, faddrar eller en helt obesläktad person.
- Dubblettkontroll vid registrering av en ny person. Kontroll görs på förnamn, efternamn, födelsedatum och födelseort allt eftersom du registrerar uppgifterna.
- Snabbsökning söker i hela databasen på för- och efternamn allteftersom namnen skrivs in.
- Detaljerad sökning söker i hela eller delar av databasen. Det finns många olika detaljer att söka på som till exempel text, yrke, levnadstid, kön, ort, källa. Det går också att göra relaterade sökningar som att leta upp alla Anna som var gift med Lars Andersson, eller alla som har Johan Persson som fadder.
- Flaggor används för att hålla ordning i forskningen. De är etiketter för att kunna sortera ut intressanta företeelse, samla personer i olika kategorier beroende på släktskap, gemensamt DNA, sjukdomar, eller oforskat. Med flaggor går det enkelt att söka fram dem.
- Analysera och kontrollera notiser hjälper till att hålla hög kvalitet på forskningen.
- Säkerhetskopiering är ett enkelt sätt att göra en kopia av forskningen och spara på annan plats.
- Arbetsmaterial i form av dokument av olika slag kan du knyta till personen och enkelt få fram när du behöver det.
- För att presentera ditt forskningsresultat finns en mångfald av utskrifter. Det går också att göra en släktpresentation för webbläsare. Med hjälp av kartor kan din släkt presenteras på t.ex Google Earth.